Journal / Första spadtaget för tillbyggnaden till Liljevalchs konsthall Mer information
Tillbyggnaden är gestaltad som ett diskret stöd till den måttfulla konsthallen. Den drar sig tillbaka, men utan att huka. Liksom huvudbyggnaden är det ett hus med integritet. Den gamla konsthallen behåller kontrollen över situationen mot Djurgårdsvägen, medan dess annex vänder sig mot Falkenbergsgatan. Rollfördelningen är mer än bara visuell. Den ursprungliga entrén, ett etablerat emblem för hela Liljevalchs och ett fundament i upplevelsen av dess arkitektur, behåller sin status. Tillägget annonserar sig primärt som en egen utställningsbyggnad med butik och café, men rymmer givetvis möjligheter att också ta emot besökare till Liljevalchs i sin helhet.
Flygeln har samma takfotshöjd som byggnaden från 1916. Över denna reser sig ett landskap med 160 lanterniner. Dessa ger salarna struktur och rytm. Inom det rutnät på två gånger två meter som lanterninerna skapar, är en mängd olika rumsindelningar möjliga. Silhuetten ger tillsammans med de buteljbottnar som dekorerar husets fasader också byggnaden en egen karaktär; skimrande, nästan ömtålig i kontrast mot de precist gjutna betongmurarna.
Reliefen med 6860 infattade glas ger också fasaderna en textil verkan med band till ursprungsbyggnadens lätta arkitektur av pelare och utfackningsväggar. Glasnätets fungerar som en modern variant av renässansens diamantrustik, likt nitar på den skattkista konsthallen också är.